Bernt "Krabbern" Kristensson föddes 17/2 1818 i Stala socken på Orust. Sitt tilltalsnamn "Krabbern" fick han troligen från gården Krabberöd, ett medelgott bondehem som ägdes av föräldrarna Kristen Bengtsson och dennes hustru Britta Nilsdotter. Fadern föddes 16/4 1790 i Gilleby, Tegneby socken, och modern föddes 1793 i Krabberöd

"Krabbern" gifte sig 1837 med Olena Johansdotter från Åker. Makarna bodde där en tid innan de flyttade till Krabberöd och 1847 till torpet Myrebacken under Gunnarsbo. Ägare till torpet var svärfadern Johannes Larsson i Åker. På marken fanns en knuttimrad stuga som revs först 1935.

 

Bernt och Olena var ett omaka par. Bernt brydde sig inte mycket om torpet, men försörjde ändå familjen mer än väl med sin fiol. "Krabbern" var Orusts främste spelman på sin tid och engagerades ofta till bröllop eller kalas. Och på Myrebacken var det dans nästan varje helg i den lilla stugan.

 

"Krabbern" var helt självlärd och till sin första fiol använde han en cigarrlåda och ? strängar av hästtagel. Fadern blev en gång så trött på pojkens spelande att han kastade upp fiolen på ladugårdstaket. "Krabbern" var knappast kompositör, utan han tog upp de gamla Orust-låtarna och förde traditionerna vidare. Han stämde fiolen på ett egenartat sätt i en speciell dur, som är svår att efterhärma. "Krabbern" spelade mest polskor, polketter och brudmarscher.

 

Brännvin ingick alltid i spelmannens lön och "Krabbern" var tämligen begiven på drycker. En gång när han spelade fiol i Varekils affär, engagerades han av en ditrest handelsman till ett föreningsmöte i Göteborg. "Krabbern" tog båten från Skåpesund, men var så full när han anlände till Göteborg att han sändes hem igen.

 

"Krabbern" anlitades också av badgästerna i Göteborgs skärgård. När det var nödår i Sverige 1868-69 tjänade "Krabbern" 50 riksdaler vid ett framträdande i skärgården. För pengarna köpte han en hel tunna råg, dvs 100 kilo. Som 80-åring gick han fram och tillbaka till Burås för att spela på en dans. År 1899, då han var 81 år gammal spelades "Krabbern" in på fonograf med vaxrulle av fanjunkare Abraham Stalin på Stala. En annan upptagning från 1901 förvaras hos Tegneby hembygdsförening.

 

"Krabbern" och hans hustru Olena Johansdotter tog hand om två barn, utöver sina egna. Det var dels Karl Amandus Gundby, född 1881, vars föräldrar avlidit 1895 i Gunnarsbo i TBC. Denne man startade sedan växthus i Gunnarsbo. Dels Hjalmar Emanuelsson född 9/4 1893 i Hjärtum, Västerlanda. Hans far var statare i Hjärtum och blev ihjälsparkad av en häst. Hustrun fick lämna gården med fyraåriga Hjalmar i handen och en liten flicka i en vagn som hon drog efter sig. Kvinnan lämnade Hjalmar i Myrebacken tills vidare, men hörde aldrig mer av sig.

 

I början av 1900-talet var "Krabbern" sjuklig, men fick ändå en inbjudan till en spelning hos Hedströms i Varekil. En av gästerna var den kände operasångaren och senare Operachefen John Forsell, som blev begeistrad över "Krabberns" sätt att hantera fiolen. "Sådana mjuka fingrar skulle inte få vila i jorden", menade Forsell.

 

En inspelning av Krabbern gjordes 1901 med hjälp av en fonograf, som Abraham Stahlin vunnit på en skyttetävling. Denna inspelning finns fortfarande bevarad. Låtar från denna inspelning finns upptecknade i häftet "Låtar från Orust och Skaftö".

 

Både Bernt Kristensson och hans hustru fick leva länge. Olena avled 23/4 1897 och blev alltså 81 år. "Krabbern" levde till 26/3 1905 och uppnådde en ålder av 87 år.

"Krabbern" finns numera på Facebook.

Helge Hansson, "Helje Hansa" f. 11/8 1821 d, 25/5 1889

Bodde på Östra Bogane i Myckleby socken påOrust

 

Helge var hemmansägare, skeppare och häradsdomare. Han kallades för "Helje Hansa". Han var en god fiolspelman, känd över hela Orust. Musiken var en del av hans liv. Hans sonhustru har berättat att när "Helje" kom hem sent på kvällen tag han fram fiolen och spelade till dans i storstugan långt fram på natten. Det sades om "Heljes" döttrar att de dansade som änglar.

 

"Helje" var omtyckt och ofta anlitad som spelman på kalas och baler. De flesta gamla spelmännen på Orust kände till "Helje Hansa". På baler och danser annonserades: Nu ska vi ta en "Helje Hansare". Det är osäkert om han komponerat låtarna men vi har dom efter honom. ""Helje Hansas fiol emigrerade till USA. Ättlingar till hans syster Sofia har den i sin ägo. Hans egna barn hade inget intresse av fiolen.

 

Hans låtrepertoar har förts vidare genom Aron på Hea och därefter Helldin Johansson.

Heldin Johansson, född 18/2 1842 och död 30/3 1928 i Brunnefjäll, Myckleby socken. Heldin var jordbrukare på Gård 2, men tjänstgjorde även som maskinist på kustbåtarna. Han umgicks med de musikaliska släkterna i Höggeröd, Torp sn. Heldin var nära granne till spelmannen och snickaren "Aron på Hea", Aron Olsson, Heden i Torp socken.

Heldin hade ett livligt temperament och drev gärna upp låtarna i ett högt tempo. Svetten flöt och taglet rök.Han spelade gärna med för Orustlåtar ovanliga snirklingar.

Han var med och bildade Orusts spelmansgille 1957. Heldin spelade Orustkadriljen så som han lärt den av Aron Olsson. Andra tolkningar av kadriljen har förekommit hos Orust spelmän. Han var förtrogen med låtar från västra delen av ön, ex Alfågelvalsen.

Heldin sålde sin gård till spelmannen Tage Johansson från Mölndal.

Född och uppväxt i Hogen i Tegneby socken. Han var bonde och spelman, lärde sig tidigt att spela fiol. Han lärde sig låtarna efter sin far, Abraham Jacobsson och sin morfar Josef Pettersson i Tyfta i Stala socken. Redan som 12-åring spelade han på bröllop i Mollösund, det varade i ett par dagar.

Även Dristig som ofta besökte Jacobs fars gästgiveri, bidrog till repertoaren. Jacob var i sin ungdom en mycket anlitad dansspelman men 1918 flyttade han till Svälte i Högås där han övertog en släktings gård. Då blev det inte tid över för offentlig spelning, men han glömde för den skull inte bort att spela de gamla låtaren i sin enskildhet. Han var med när Orust spelmansgille bildades 1957. Genom att han på 50-talet spelade in låtarna på band, har vi nu möjlighet att lyssna och göra uppteckningar efter dem.

Enligt uppgift född på torpet "Huset", Svenneröd, Långelanda socken. Han kallades även för "Sweden", kanske för att han enligt en källa sägs vara uppvuxen i torpet "Mon" vid Granvattnet av en familj som kallades "Swedane".

Dristig blev båtsman men troligen inte för någon längre tid. Han uppehöll sig sedan på olika platser på Orust och vandrade även utmed kusten från Göteborg (där han påstås ha varit skriven på äldre dagar) uppåt mellersta Bohuslän.

"Dristig spelade på gårdarna i stan (Göteborg) och tjänade några slantar. Han hade ofta en dragspelare med sig, som på tecken av Dristig slog de på klockorna som satt på de gamla Magdeburgerspelen. Dristig var tydligen lite showman också. Den kände storsjöfiskaren Albin Johanson, Mollösund, som från åren 1890 och framöver deltog i Shetlandsfisket, har berättat att Dristig var en eftersökt spelman som alltid spelade på de kalas redarna ordnade då fiskeflottan kommit iland"

(saxat från Gjert Magnussons artikel "Sweden")

 

Dristig lämnade familjen i Göteborg och återvände till Orust 1900. Han hyrde in sig på flera olika ställen, bl.a. Hårleby, Brattorp, Vräland och Bogane. Han vandrade kring på Orust och spelade på båtöl, baler, bröllop och kalas. Kunde man få Dristig som spelman var man nöjd. Hans spel var obeskrivligt lätt att dansa efter. Det var vals, engelska, polka, lybeckare (en slags schottis), mazurka och även hambo som han spelade gudomligt bra. Polska var han inte lika bra på, sade en spelman som hört honom. Han spelade "Krabberns", Bernt Kristenssons låtar.

Dristig var eftertraktad som spelman på baler och andra tillställningar på Orust och Tjörn.

 

Han har varit en viktig länk mellan 1800- talets spelmän och de spelmän som till vår generation fört låttraditionen vidare.

Abraham Jacobsson, Hogen, Tegneby socken, född 1863 död 1951. Var gästgivare och jordbrukare i Hogen. Han började spela fiol vid 30 årsålder och uppnådde en god skicklighet. Han spelade gamla orustlåtar äkta och njutbart. (enligt Ragnar Abrahamsson)

Föddes i Huseby, Morlanda socken. Ruinerna efter hans barndomshem kan fortfarande beskådas, om man vandrar den s.k. Husebyleden.

Lars var något av en mångsysslare, han arbetade bl.a. som byggnadssnickare men drev möbelsnickeri om vintrarna. Han tillverkade också ett flertal orglar och fioler.

Han var mycket mångsidig i sin musikutövning och vikarierade ofta som organist under 1920- 50-talet i flera av församlingskyrkorna. Hans stora intresse var dock folkmusiken och var med och bildade Orust Spelmansgille. Han har också komponerat flera låtar, bland dem finns Morlandavalsen, Tomtefars vals, Dans i Trollberget samt ett flertal polkor.

Han förmedlade de gamla morlandaspelmännens låtar och särskilt de efter Olof Larsson, "Bonn-Olle", som var närmaste granne till honom. Lars Jansson komponerade själv många låtar och sjöng gärna gamla visor vilka tyvärr inte blivit bevarade.

Hans låtspel var friskt och svängigt och spelade gärna med dubbeltoner. Lars gjorde en del inspelningar på Sveriges Radio och det finns även en hel del material i privat ägo.

Edvin föddes 27/2 1883 på Fjellgärde i Tegneby socken. Flyttade på äldre dagar till Göteborg. Det finns några låtar bevarade efter honom som Lars Jansson har förmedlat.

Föddes 19/9 1846 i Morlanda socken på Orust och kallades för "Bonn-Olle". Han var lantbrukare, snickare och tröskverksreparatör. Olof var av gammal spelmanssläkt. Hans morfar, som gick under namnet "Talbon" efter sin gård i Tavlebord i Tegneby socken och levde i slutet av 1700-talet och början på 1800-talet, ansågs som den styvaste spelmannen på sin tid. Han hade lärt sig de flesta låtarna efter sin far. Han började spela vid 18-års ålder med sin bror som lärare. Senare lärde han sig av bl.a. Per Årman från Ellös och Kapten Lindholm i Rågårdsvik.

Lars Jansson som bodde granne med Olof har fört många av hans låtar vidare. Repertoaren lär ha varit omfattande och han använde sig gärna av dubbelgrepp, medljudande strängar och glissando. Olof avled 1/12 1932.

De flesta låtarna hade han efter sin far men även efter andra morlandaspelmän, bland andra Per Åhrman. Lars Jansson som bodde granne med Bonn- Olle har fört många av hans låtar vidare.

Gustav Martinsson föddes 15/12 1906 i Hästekälla, utanför Ellös, och avled 28/2 1984.

Gustav var droskchaufför och bosatt i Hälleviksstrand. Han var en omtyckt dansspelman och anlitades ofta på kalas och bröllop. Didrik i Bjönni och Gustav spelade ofta tillsammans. Gustav spelade fiol och banjo och har bl.a. gjort musiken till "kaffegök i Johan Karlsas kök". I dag finns det några låtar som är efter Gustav, bl.a. en vals och en schottis.

Oskar Olsson”Hôlåsen”, eller rätt och slätt ”spelman på Nösund”, född 1884, död 18/7 1971.

Började tidigt att spela fiol. Var liten till växten, spelade på baler och kalas. Man lyfte upp honom och satte honom i spisgruvan, så stod han där och spelade.

Han var en bra dansmusiker, bra schwung i spelet och mycket anlitad. Hôlåsen började spela fiol som 5 åring. För det mesta spelade han ensam på olika bröllop.

Det var bröllop hos Göran Hanssons föräldrar i november 1910, Hôlåsen var i sina bästa år ”det är spelmannen som sitter där”, sa min far, berättade Hjalmar i Nötskär.

Spelmannen Georg Pettersson spelade en gång tillsammans med ”Hôlåsen”. Han lyfte stråken så fint då han satte an bitarna, berättade Georg.

Karl David Andersson född 16/12 1904 död 13/6 1995.

David ägde och brukade gården Torp. Han var snickarkunnig, tillverkade möbler som hobby och byggde sin första fiol då han var 17 år. Han var notkunnig. Spelade på danstillställningar och kalas under 20-, 30- och 40-talen tillsammans med dragspelskamraten Anders Olsson, Henån. David var med vid bildandet av Orusts Spelmansgille 1957, och blev gillets första kassör.

David blev en hängiven låtspelare och var en stor tillgång för spelmansgillet. Strax före 90-årsdagen gjorde han ett bejublat framträdande i på Allégården i Göteborg tillsammans med Göran Premberg. En sen "debut" skulle man kunna säga, men samtidigt en fin avslutning på hans spelmanskarriär. Stor rörlighet i fingrarna och lätt stråkföring var kännetecknande för hans spelande. Orusts Spelmansgille spelade på Davids jordfästning. En hyllning till en stor spelman.

Alf Ryling, Lövås i Torp socken, 1948-

 

Alf Ryling är plåtslagare till yrket och en god spelman. Musikaliteten går i arv från morfarsmorfar Johannes Olsson "Torpen". Ett starkt gehör och lätthet att lära låtar. Alf har under många år spelat för bl.a. Orust Folkdansgille och Lane-Ryrs Folkdanslag.

Har tagit intryck av norsk folkmusik och förmedlat norska låtar samt poängterar det norska inslaget i Bohuslänska musiken.

Ingick i folkmusikgruppen Orust Special (tillsammans med Margareta Martinsson, Sven-Åke Stark och Mikael Dunder). Har spelat för Orusts Folkdanslag under många år.

Han spelar företrädesvis gamla låter till dans. Torpens vals har Alf lärt efter Henry

Wetterström.

Aron Olsson, "Aron på Hea", 1846-1925

Kallades allmänt för "Aron på Hea". Född 1846 i Bön, Röra socken, död 1925. Inflyttad till torpet Heden i Torps socken, där han verkade som snickare. Aron var specialist på kvarninredningar.

Aron på Hea var en av de mest anlitade spelmännen i Myckleby och Torp. Han har förmedlat många låtar till efterkommande spelmän.

Anders Henry Wetterström, född 26/9 1919 och gift med Karin Johansson-Henegård. Henry avled 25/11 2012, 92 år gammal.

Henry började spela fiol i tonåren, men han ägde inte någon fiol utan lånade av av bl.a. farbrodern Olof Carlsson som spelade fiol. Han fick en fiol av sin far 1951. Men fiolspelandet fick vänta, den mesta tiden gick till arbetet med den egna gården. Henry var under många år spelman för Orust Folkdansgille och Lane-Ryrs Folkdanslag.

Han blev Riksspelman 1976 för sitt spel av Orustlåtar.